Nu känns allt så konstigt. Förut var jag helt säker på att jag skulle gå på skolan imorgon men nu känns det verkligen inte som jag kommer kunna ta mig dit? Den här dagen har varit rätt okej ändå så därför förstår jag inte varför skolan känns som en större börda än någonsin? Så det blir nog en hemmadag imorgon också.

Många undrar säkert hur jag kan vara hemma så mkt och undrar säkert om jag inte missar jättemkt?

Men skolan är det sista jag har tid och ork att tänka på, tyvärr :( Sen kan man alltid jobba hemma, så nu ska jag mejla lärarna och höra om det är något jag kan fixa hemma imorgon. Känns skönt att mamma berättat hur allt ligger till så dom inte tror jag inte är i skolan för jag inte orkar eller för att jag är "skoltrött". Varför jag är hemma har absolut inget med det att göra. Jag saknar att kunna vara i skolan, för hur kul är det att sitta hemma?  :(

Min danslärare är verkligen så snäll! Hon hade kollat igenom min närvaro och jag hade iaf deltagit aktivt i mer än hälften av kursen så jag skulle kunna få ett G ändå om jag skriver lite om Streetdance och sen antagligen är med och kollar på när dom andra dansar på fredag :) Tur att det finns några bra lärare som förstår  :)

Hemma idag då alltså. Jag känner mig så trött, hade svårt att sova inatt så det beror väll antagligen på det =/ Nu är jag ensam hemma, pappa är och tränar, han har verkligen börjat träna på riktigt. Det känns bra! Jag har ju bara tjatat hur länge som helst, och nu har han hållt på i några veckor, så jag hoppas det fortsätter såhär iaf.

Ska snart lägga mig i sängen och kolla på Providence och äta lite.